Samhällets krav på ökad tillgänglighet ger
medierna möjligheter att vinna all större trovärdighet hos läsarna. Trovärdigheten kan
ökas genom att medierna är aktiva på flera kanaler (som den nya
medievärlden har skapat med sig) och på det sättet visar och står för sin
profil bland olika målgrupper. Men som allt annat i livet är det här en svår
balansgång. Att ha en sida eller profil på flera kanaler är väl bra i sig, men
det blir inte bra ifall sidan/profilen förblir ouppdaterad eller inaktiv. Då
sänks snarare trovärdigheten för den organisationen som står bakom den och
dess uppdragsgivare.
– Vi arbetar med att hela tiden vara aktiva och svara på frågeställningar som kommer till oss på sociala medier. Skulle vi inte svara i tid tror jag att de som är intresserade av oss skulle tappa sitt intresse rätt snabbt, berättar Joakim Gustafsson. Han arbetar med sociala medier på en stor svensk myndighet.
Mina reflektioner återspeglas också av Martin Jönsson på Svenska
Dagbladet som skriver om det här ämnet i artikeln ”Om journalistiken ska
förnyas måste publiken få vara med”. I texten reflekterar han kring den nya medievärlden, den
som man främst finner på internet. Han skriver bland annat att den nya
medievärlden kan ses som ett potentiellt verktyg för att öka journalisternas trovärdighet och att den delen av branschen
just bör ses som ett komplement till den traditionella
medievärlden/nyhetsrapporteringen.
I boken ”The elements of journalism”, sida 53, står det följande
om nyhetsbolagen och deras jobb för att arbeta neutralt, utan påverkan från
andra aktörer: ”It is the basis for why citizens believe in news
organizations. It is the source of the organisations credibility”. (Det är grunden
till varför medborgarna tror på nyhetsorganisationer. Det är källan till
organisationers trovärdighet). Här tar de upp trovärdighet i en annan
bemärkelse, men detta är också viktigt. Trovärdighet i
de här fallet är att vara neutral i sin nyhetsrapportering , men
trovärdighet i den nya journalismen kan alltså innebära att man är där läsarna
befinner sig och att man är aktiv, det är i alla fall mina tankar kring detta.
För mig är sociala medier och andra nya kanaler ett steg mot ökad
tillgänglighet som hela samhället verkar sträva efter, affärer har allt längre
öppettider som ett exempel – varför ska då inte medierna verka dygnet runt? Det
är just genom olika medier som människor oftast skapar sig en bild av
omvärlden. Därför är det också viktigt att medierna är lojala mot
medborgarna, vilket det bland annat står i boken ”The elements of journalism”
sida 52: ”Journalisms first loyalty is to citizen” (journalismens första lojalitet
är till medborgarna).
Och om nu inte medierna skulle finnas på sociala medier skulle de
inte heller verka för att nå upp till den här journalistiska principen, anser
jag.
Vissa kritiserar sociala medier för att de som skrivs där lätt kan
undgå vissa grundläggande journalistiska principer såsom källkritik, pressetik och andra spelregler. För mig är detta
något som ansvarig utgivare eller motsvarande får ansvara för. I mina ögon är
till exempel en blogg på DN.se mer trovärdig ur ett pressetiskt perspektiv än
en helt självstående blogg. Som läsare har jag då möjligheten att själv välja
ifall jag vill läsa en blogg som kanske mer går efter journalismens
”spelregler” eller ifall jag vill läsa en självständig blogg som kanske inte
följer ”spelreglerna” lika mycket.
I mina ögon ska inte den nya journalistikens kanaler användas för
samma sak som traditionell nyhetsrapportering, den nya journalistikens
kanaler är mer självständiga eller separata från den vanliga
journalistiken. Ett forum där skribenten kan sväva ut och ta mindre hänsyn för
skrivregler och liknande. Sedan beror detta på också – är det
en organisations sida/motsvarande eller en egen persons namn som står
för ordet? Är det i eget namn kan man sväva ut – annars bör tankarna och
åsikterna mer spegla organisationens tankar.
Någon som reflekterar kring utmaningarna med den nya medievärlden och speciellt
sociala medier är Per Schlingmann. I artikel ”Sociala medier är en utmaning”.
på dagensmedia.se säger han följande:
"Sociala medier innebär utmaningar. De erbjuder en kanal bredvid medierna, så det är lättare att nå ut till de egna, men också svårt att kontrollera budskapet"
Därför är närvaron vid sociala medier viktig, precis
som jag nämnde tidigare i här i texten. Utan närvaro kan det spridas felaktiga
budskap som i längden leder till minskad
trovärdighet.
Samtidigt som man kan se utmaningar med sociala medier kan man
naturligtvis se vilka förbättringar/möjligheter den nya medievärlden skapar. Nu
har journalisterna lätt att följa vad publiken suktar efter. De journalister
som agerar och har en påverkande roll i de traditionella medierna håller sig
uppdaterade på sociala medier för att kunna beröra med aktuella och relevanta
ämnen när de väl publicerar sina texter – oavsett om det är via traditionell
journalistik eller via någon ny kanal. Och varför skulle inte
medieorganisationerna vilja följa vad medborgarna gör ute på internet? Det är
ju medborgarna som är deras konsumenter och det är deras efterfrågan som
bestämmer lite av agendan, eller vad som har högst nyhetsvärde för tillfället.
Sammanfattning
Det nya mediesamhället behöver alltså inte försämra kvalitén på
journalistiken, i mina ögon öppnas det istället upp flera möjligheter genom
detta. ”Den nya journalistiken” gör att en journalist kan nå ut till fler
målgrupper, kanske till och med till sådana målgrupper som inte alls berördes
av det journalistiska arbetet förut men som nu har fått en kanal till att
upptäcka det spännande mediesamhället?
För mig står den nya medievärlden för nya möjligheter och utmaningar, inte problem och
svårigheter.
